Del 10: Från Fantasi till Fantasy. Vanliga språkliga misstag.

Ulrica & Sofi

Det här är del 10 i samarbete mellan Ulrica Edvinsson Sundin och Sofi Poulsen där vi kommer att diskutera hur man går från ”Fantasi till Fantasy.” I denna bloggserie kommer vi att gå igenom grunderna från att gå från idé till en färdig historia, vilka tjänster man kontaktar när råmanuset är klart, och slutligen hur man kan göra för att ge ut boken själv. Dagens inlägg kommer att behandla skillnaderna mellan de olika tjänsterna vanliga språkliga misstag.

Vikten av ett bra skrivspråk

Det finns två viktiga element för att bygga upp en bra berättelse. Den första har vi redan gått in på genom att diskutera begreppet storyline. Berättelsen måste inneha spänning, vändpunkter och bra karaktärer för att kännas bra och levande, och saknas detta så stör det läsupplevelsen.

Det andra som krävs är det vi ska prata om idag, ett bra skrivspråk. För det spelar ingen roll hur bra berättelse du byggt upp om texten inte lever upp till samma standard, och du riskerar att förlora många läsare på grund av det. Därför kommer vi gå in på några av de vanligaste former av språkliga misstag som du bör tänka på när du skriver.

Över/undergestaltning

Om du någonsin varit inne på ett författarforum så har du märkt att gestaltning är ett hett ämne. Begreppet innebär att du beskriver hur din karaktär gör/ser ut/agerar istället för att skriva det i text. En del coacher och andra språkinriktade rådgivare menar att gestaltning alltid är det rätta och att man aldrig får beskriva exempelvis ett humör som “hon blev arg och sa åt honom att vara tyst.” Istället ska det skildras genom att exempelvis skriva “hon rynkade ögonbrynen och snäste åt honom att hålla tyst” för att visa det som händer.

Vi håller emellertid inte med detta råd. Om man väljer att inte gestalta så kan det visserligen ta bort en del av inlevelsen i en text, men samtidigt kan övergestaltning, dvs. där allt som händer gestaltas, hindra textens flyt. Det bästa är därmed att blanda “hon blev arg” med att beskriva hur karaktären reagerar för att få både känsla och flyt i texten.

Särskrivning

Det är vanligt att särskriva ord. Det innebär att man tar ett ord och delar upp det i två eller fler småord. Jätte roligt tycker kanske en del, andra stör sig, men oavsett så blir betydelsen för meningen ofta fel om man särskriver. Vad sägs som en skum tomte på köksbordet istället för en skumtomte? Kalv lever är en annan klassiker. Kalvlever skriver man. Föredrar du kul glass eller kulglass nu i sommar? Söker du sommarjobb som bar personal? Eller kanske föredrar du jobbet som barpersonal?

Hans/hennes

I engelskan är det vanligt att det skriva ut vem något tillhör. Exempelvis kan det stå “He hit his foot on a rock”, vilket direktöversatt betyder “Han slog sin fot mot en sten”, men här bör det egentligen stå “Han slog foten i stenen.” Det som sker är att “his” stryks och “fot” byts mot “foten”, dvs. fot i bestämd form.

De/dem/dom

Här har vi ett av de svåraste sakerna i svenska språket att hålla isär. Det första man behöver tänka på när det kommer till begreppen de/dem/dom är att de och dem hör samman i en text. Det betyder att skriver du de så kommer du senare att behöva skriva dem. Däremot får du aldrig skriva dom i samma text som de/dem, utan har du skrivit dom på ett ställe så ska du skriva så på alla ställen i den texten. Så när ska man skriva de och när ska man skriva dem i en mening? Svaret på detta är att om man kan byta ordet mot vi så ska det stå de och kan man byta det till oss så ska det stå dem.

Exempelvis:

De går åt höger. Vi går åt höger.

Anna går mot dem. Anna går mot oss.

Skrivövning

I dagens skrivövning tänkte vi göra lite jämförelser för att se hur över- och undergestaltning kan påverka flytet i en text. Anledningen till att just denna del valdes är för att det ofta är en svår avvägning vad som är lagom. Därför är din uppgift att skriva samma stycke tre gånger så du kan jämföra vad du tycker passar bäst på ditt skrivsätt. För att det ska vara lättare att komma igång kan du tänka att du beskriver karaktären Anna som är sex år och ramlar av sin cykel. Hon blöder och är ledsen. (Utöka gärna med egna händelser i stycket)

Gestalta nu Anna. Du får inte skriva ord som ledsen eller gråter utan måste skildra hur hon ser ut/agerar.
Skriv hur Anna upplever händelsen utan att gestalta.
Kombinera nu de två sätten. Gestalta vissa saker och skriv ut andra.

Vilket sätt var bäst?

Vad tyckte du om dagens inlägg? Kommentera gärna! Vi vill veta vad du tycker. Under nästa vecka är vi på konventet WSK i Växjö så då kommer ingen författarskola, men misströsta inte. Vi är tillbaka den 8 juli igen och då kommer illustratören Nicolas Krizan att dela med sig om lite tankar om hur det är att jobba som illustratör.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *