Del 8: Från Fantasi till Fantasy. Slutet.

Ulrica & Sofi

Det här är del åtta i samarbete mellan Ulrica Edvinsson Sundin och Sofi Poulsen där vi kommer att diskutera hur man går från ”Fantasi till Fantasy.” I denna bloggserie kommer vi att gå igenom grunderna från att gå från idé till en färdig historia, vilka tjänster man kontaktar när råmanuset är klart, och slutligen hur man kan göra för att ge ut boken själv. Dagens inlägg kommer att behandla hur man skapar upplösningen i en berättelse.  

Historiens slut             

Så där ja, nu vet du hur du skapar ditt episka slut. Bra. “Snipp snapp snut så var sagan slut” som det står i bokserien Sagan om prinsen och prinsessan.

Haha, vi skojar bara.

När du har kommit så här långt så är det dags för redigeringen. Det blev ett långt inlägg idag, men vi lovar att det kommer vara värt det.

 

Hur man skriver är högst individuellt, så några har kanske redan redigerat en del under de föregående stegen och sitter nu med det som är stommen till sin färdiga bok. Andra har kanske inte skrivit flytande text utan utvecklat det som kallas för synopsis. Det vill säga en karta över alla händelser som utspelar sig och i vilken ordning de kommer att hända. En synopsis är egentligen en storyline, fast med mer detaljer, även om en del författare använder begreppen synonymt. Tillhör du synopsiskategorin så har du gjort mycket av skrivandets förarbete och kan fortfarande ha nytta av tipsen nedan. Se över din plan och lägg in de element vi nämner i den. Genom att göra detta så är du förberedd och du slipper redigera de bitarna i senare skede.

 

Det första du bör göra är att hitta alla de lösa trådar som vi nämnt i tidigare inlägg. De som nu måste vara avslutade på alla ställen. Ingen återvändo nu. Berättelsen är klar så allt måste vara på plats. När du redigerar så kan du ställa dig frågan: finns något du lämnat obesvarat? Eller är allt glasklart för läsaren? Det går att lämna vissa oklara händelser ifall du vill skapa en “vad hände egentligen”- känsla i slutet, men var försiktig med detta, för det kan göra läsaren frustrerad om den anser att det finns för många frågor utan svar. Testkör din text på testläsare (saknar du sådana i din närhet så finns det en jättebra grupp som heter “Testläsare på Facebook” där du kan knyta nya kontakter) och se hur de känner.

 

Här vill vi emellertid höja ett varningens finger. De testläsare du använder bör vara vana vid att ge konstruktiv kritik så du inte får tillbaka din text med orden “Åh, vad bra!” på allt och sedan när din bok är tryckt så får du negativ feedback från läsarna (eller ett refuseringsbrev från förlagen om du väljer att söka den typen av publicering. Kom emellertid ihåg att ett refuseringsbrev inte alltid innebär att din text är dålig. Förlagen ger ut en begränsad mängd manus varje år så väldigt många får ett nej).

 

Oprofessionella testläsare är ett mycket vanligt misstag man som nybörjare kan råka ut för när man t ex väljer närmaste familjen som testläsare. Vissa familjemedlemmar är lite väl supportande och vill inte riskera att såra den nya författaren. Detta är även en bra anledning att använda sig av lektörer som är vana att bearbeta texter på ett annat sätt än de som “bara” är läsare. Lektören är till för att hjälpa dig att lyfta din berättelse från “bra” till “utmärkt” och är en förträfflig bra resurs att ta till hjälp. Speciellt för nya författare.

 

När du kommit så långt att du tycker att alla frågor har sitt svar så är det dags att se över dina miljöer och karaktärer. Granska var och en av karaktärerna du skapat. Har de utvecklats? Och hur? Eller är de precis som innan? Är karaktärerna det sistnämnda så är det dags att kavla upp ärmarna och börja jobba. Ingen kan gå igenom en intensiv upplevelse och förbli exakt samma person som den var från början, och att inte inkludera en karaktärsutveckling förstör trovärdigheten. Så för att komma vidare så kan du ställa dig frågan: hur påverkade händelsen din protagonist? Lever den med sorgen från en förlorad vän eller hade den blivit bästis med en drake? De flesta författare implementerar reaktioner baserade på sig själva för att uppnå realistiska skildringar. Så tänk efter: om du var i din protagonists sits, hur skulle du må/leva/agera?

 

Under redigeringsfasen är det även viktigt att se över att allt som finns med är i kronologisk ordning. Flyter allt i historien eller hittar du några “men borde inte det där nämnts tidigare” alternativt “det där har väl aldrig nämnts?” Se till att allt som står känns logiskt. Det kanske låter självklart men som författare är det lätt hänt att man gör misstag eftersom man har hela historien i huvudet. Det gör att man inte alltid ser när saker inte hänger ihop. Återigen är testläsare en stor hjälp så vi rekommenderar dessa varmt. Utöver dem så finns det även lektörer och redaktörer att anlita som kan hjälpa dig att göra din texts innehåll redo för läsarna.

 

I miljöbeskrivningarna är det viktigt att gå igenom om de beskrivna områdena ändrats från sitt ursprungsläge. Tänk på att många protagonister strävar efter att allt ska återgå till hur livet var från början (i alla fall om de utsatts för en kris) och därmed kan ett förändrat landskap innebära ett misslyckande i detta, alternativt att protagonisten insett att det gamla livet inte var vad den ville återkomma till. I en del berättelser så förflyttar sig karaktärerna så att resans mål inte är densamma som den plats där de började. Vid de tillfällena är inte det här steget alltid så relevant, men för andra har miljön en mer symbolisk betydelse där förändringen är en del av textens budskap. I exempelvis V for Vendetta så vill karaktären V spränga parlamentet som agerar som en symbol för förtryck i berättelsens dystopiska framtidsversion av London. Byggnaden bär på en symbolism och genom att förstöra den så påverkar det känslan för sceneriet där berättelsen utspelar sig.

 

Nu när du gått igenom dessa steg och nått resans ände. Har du fått till det där episka slutet du planerade för? Eller sitter du fast och vet inte hur du bör tänka? Oavsett så få inte panik. Vi är här för att hjälpa. För att illustrera hur man väljer ett slut på sin berättelse så kommer här ett av sluten tagna från Sofi Poulsens Sagan om prinsen & prinsessan och lite om draken också.

Till att börja med vill Sofi berätta att serien Sagan om prinsen & prinsessan är skapade utifrån riktiga händelser och riktiga personer i hennes liv. Prins Nicolai är väldigt mycket Sofis dotters pappa och prinsessan Julia är väldigt mycket Sofi. Vem draken Brynolf är vill hon inte avslöja just nu, men även han finns på riktigt. Böckerna kom till när Sofi behövde bearbeta flera trauman som hänt henne på mycket kort tid, då hon bla. hade legat på hjärtintensiven direkt efter förlossningen av hennes dotter. Tanken med böckerna var att berätta hennes och dotterns faders historia. Hur de hade träffats, om de olika äventyr som de varit med om, och till slut hur det hela slutade. Deras saga helt enkelt.

 

När vi först möter prins Nicolai är han en ensam liten kille som saknar någon att leka med, en prinsessa. Prinsessan Julia sitter ensam i sitt torn och saknar också någon. Som du som följt bloggserien vet, så övervinner Julia sin rädsla och använder mod och list för att ta sig till prins Nicolai. De blir vänner, men för att riktigt knyta ihop säcken besvarar även berättelsen de frågor som små läsare kan ha om vad som egentligen händer med draken Brynolf. Det är emellertid inget vi tänker avslöja här utan vill du veta det så rekommenderar Sofi dig att läsa både Lite om draken också, och Den fasansfulla Erene där Brynolf kommer tillbaka.

 

Alla skrivsätt är lika användbara men passar olika personer, men beroende på vilken man väljer så påverkar det redigeringsfasen. Med detta i åtanke så är dagens skrivövning en sammanfattning i form av en lista av det vi skrivit om i dagens inlägg. Det är alla saker du behöver se över och vi hoppas att du får nytta av den.

 

Skrivövning: avceheckningslista

 

  • Se över dina vändpunkter och läs sedan ditt slut. Har allt besvarats? Är det något som verkar ologiskt?
  • Läs kapitlen om din protagonist i början av berättelsen och sedan i slutet. Har hen ändrats något? Hur i så fall och känns förändringen logisk i hänseende till vad den upplevt?
  • Har din miljöer ändrats? Läs återigen början av berättelsen och sedan slutet. Finns det en samklang med miljöns utveckling och dess nuvarande utseende och funktion?
  • Slutligen: är slutet fångande? Känns det som ett slut? Det här är det svåraste att beskriva för den som inte läst just din historia. Men om du låtsas för ett ögonblick att du precis läst din berättelse, känns slutet bra? Är det något som saknas? Kanske ville du ge en karaktär ett annat öde än den fick men av någon anledning inte vågade. Om svaret är “ja” på den frågan så är vårt råd att våga. De som känns mest för dig som skriver är oftast det som ger starkast reaktion hos läsaren.
  • Och allra sist: ge dig en klapp på axeln. Du har kommit så här långt. Bra jobbat!  

 

Har du frågor på dagens blogginlägg, eller de tidigare, tveka inte. Kommentarsfälten finns där för dig att ställa frågor i.
I nästa vecka kommer vi att fördjupa oss i de steg man tar efter att man redigerat så att fingrarna glöder. För det är något du bör vara förberedd på. En tumregel brukar vara att 10 % av det i ditt råmanus ska bort så var inte rädd att stryka, men spara allt! Det sista du vill göra är att inse att du råkat ta bort det perfekta stycket. Så spara din historia i flera versioner så att du kan hitta tillbaka om du ångrar dig.

 

När du klar med detta så är det är dags för lektör, redaktör och korrektur som är temat i nästa inlägg.

 

 

 

 





Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *