Smakprov ur Grimm Darker – en novellantologi som kommer i september

Här är ett smakprov ur Grimm Darker. Marchetti Förlag kan nu stolt presentera de första böckerna som kommer att ges ut redan i höst.

I september kommer två antologier att släppas. Grimm och Grimm Darker. Det är de klassiska bröderna Grimms sagor som har fått nytt liv. Länge har jag undrat vad som skulle kunna hända om sagorna hade alternativa slut. Eller om de hade utspelat sig i nutid och inte för flera hundra år sedan.
Med en del twister och förflyttningar i tid och rum men även där de kända karaktärerna byter kön och även transformeras på andra sätt så känns det väldigt roligt att få presentera Grimm och Grimm Darker.

Tanken var att skapa en bok, men efter att ha fått in många helt fantastiska noveller blev det för svårt att välja ut. På fråga ‘hur mörkt kan jag gå?’ svarade läsarna ‘Som Game of thrones!’ Tja, ni bad om det.

Grimm och Grimm Darker spelar på hela känsloregistret. Trots att böckerna inte släpps till försäljning ännu har de sålts i över 700 ex.

Under bilden följer den kompletta novellförteckningen till Grimm Darker och därefter ett smakprov ur boken. Det är en novell kallad Matmor. Författare är Sara Swärd.

Novellförteckning Grimm Darker: (slutliga)

Pepparkakshuset av Christer Barregren

Samlaren av Elisabeth Mannerfeldt

Röd av Sara Swärd

Ärrhänder av David Renklint

En dag sätts det vingar på monstret av Arvid Svenske

Qlghpej av Yvonne Wærn

Lura aldrig Döden av Sandra Nordqvist

Glassbilen på Grönbacken av Dan Andersson

Det som göms i snö av Chatrin Stenklyft

Matmor av Sara Swärd

Prinsessan i slottstornet av Sarah Larsson

Mor Hulda av Liv Vistisen Rörby

Blå Fenix av Aengeln Englund

Robin av Sofi Poulsen

Bonden och Djävulen av Helen Lindholm

Hasan & Ghita av Sandra Haak Södervall

Råttfångaren i Hammarby Sjöstad av Eva Häggmark

Ge dem en chans, Annie Ask av Christer Barregren

Malifie av Mirjam Lindahl

Den mörkaste delen av skogen av Rebecca Sjölander

Så går sagan igen av Ida Hedkvist

Skrapandet av Thomas Vildström

Råttfångaren hos Hameln av Dan Göransson

Sorgens gyllene tråd av Emma Lundqvist

Rödluvan och Vilhelm av Jessika Lilja

Grodprinsen av Per Wilkenson

Askugnen av Marielle Jansson

Jag tar hand om dig av Frida Hallberg

De som var kallade av Mari-Ann Hedlund     

 

 

Matmor av Sara Swärd

  “Raska på, lata unge!”

Kvinnan skriker ännu lite högre än förra gången. Flickan tittar hastigt upp, och återgår till att sopa golvet. Sedan är det dags att mata elden i spisen och att hämta vatten i brunnen. När hon kommer in är potatisen precis genomkokt. Fort på med en ny vattenkittel på spisen och sedan in i skafferiet efter ännu en brödkaka. Hon räknar hastigt efter: kött, potatis, bröd, kallt, fett smör från förrådet i brunnen. Vatten på spisen inför nästa måltid. Hennes mage ger ifrån sig ett klagande ljud.

   “Och våga inte snika åt sig av maten!”

Flickan fyller det lilla kruset med mjölk. Hon ser fettet samla sig på krusets insida. Hon sliter blicken från den ljusgula randen och stuvar in mjölken i korgen, bredvid skålen med potatis. Så pannkakorna, och sylten i sin kanna. Smöret i silverskålen. I början drog husets guld och ädla stenar hennes blickar till sig. Nu ser hon bara smöret.

  “Vad har hon för sig? Vill hon att bror hennes ska svälta ihjäl?”

Flickan svarar inte, bara lyfter upp korgen och bär den förbi matmodern med nedslagen blick. Ute i stallet ställer hon ned korgen för fjärde gången. I början kunde hon alltid bära den hela vägen, men måste hon vila minst ett par gånger mellan hus och stall.

  “Är det du, Greta?”

“Ja, det är jag. Det är eftermiddag, hon kommer bara på morgnarna.”

  “Jag kan väl inte hålla reda på tiden, jag är ju instängd här.”

Flickan tittar på dammet som dansar i ljuset från väggspringorna. Hon säger ingenting, plockar bara upp lammskanken ur korgen och försöker skjuta in den genom luckan i väggen. Hur hon än vänder och bänder så går den inte in. Hon plockar fram sin lilla kniv och börjar skära ner den i lagom bitar.

  “Vänta, vad gör du? Köttet är till mig!”

  “Jag ska bara dela det.”

Han sträcker handen genom luckan och river åt sig biten hon karvat loss.

  “Du får inte spara något där ute, hör du det?”

  “Nej, Hans, det gör jag inte.”

Hon fortsätter skjuta in maten genom luckan. Väntar. När alla fat är tomma, samlar hon ihop dem i korgen igen. Inifrån cellen hörs bara tugganden. Hon går mot dörren.

  “Greta”

Hon stannar upp.

  “Greta, du vet att jag bara tänker på ditt eget bästa, eller hur? Om jag gav dig mat, skulle hon säkert veta det.”

  “Hur då?”

 “Hon är ju en häxa. Hon vet allt.”

Flickan lyfter upp korgen igen. I morgon kommer matmodern att komma hit och än en gång missta ett tunt kycklingben för Hans finger.

  “Dumma flicka, i morgon ska hon elda i den stora ugnen.”

Greta tittar mot bakugnen. Den är stor, alldeles för stor för en liten stuga. Den skulle rymma bröd åt en hel by. Eller ett barn.

  “Seså, stå inte bara där. Hämta ved så att det räcker till hela dagen imorgon! Den sväljer mycket ved, den spisen.”

Vid vedskjulet är hon osynlig från huset. Hon sätter sig på huggkubben och blundar mot solen. Hon huttrar i värmen. Hennes naglar är blå och lederna står ut under huden. Ögonen är insjunkna och matta. På avstånd hör hon matmodern vråla ilsket. Hon reser sig, stoppar en träflisa i munnen att tugga på och börjar stapla ved i vedhämtaren.

  “Riktigt hett ska det vara! Har hon inte fått lära sig elda?”

Flickan hukar sig och fortsätter mata elden med allt större vedpinnar. Det går många försök innan det tog sig, hennes händer skakade så att hon knappt kunde slå eld. Först när hon i smyg värmt händerna över grötkastrullen kunde hon hantera tändstålet.

Matmodern leder in hennes bror. Kedjor runt hans händer och hals. Halm i håret, blek om de runda kinderna. Kläderna sitter illa, byxorna är för korta och hålls nödtorftigt ihop med en trasa. Liksom arbetsblusen sitter de hårt spända över hans lemmar, som ännu ett lager kedjor. Greta ser inte bättre ut. Hennes klänning är för kort, men hänger i lösa veck. Tröjan är för vid, trots att hon stoppat in halm i den för att värma sig. De är lika långa, men Greta skulle få plats i ett av Hans byxben. Matmodern fäster kedjorna i taljanordningen som ska dra in honom i ugnen. Hennes hand vilar på draghjulet.

  “Nå, nu får det vara dags för matlagningen. Öppna ugnsluckan, flicka.”

Flickan får ta i med all kraft för att öppna luckan. Luften böljar av hettan.

  ”Hjälp mig, Greta!”

Hans röst är konstig på något sätt. Rädd. Hon stirrar slött ett ögonblick, sedan går handen mot förklädesfickan. Den kommer upp med den lilla kniven i sitt grepp.

  “Hugg henne, Greta, hugg henne!”

Hon sveper mot matmodern. Kniven träffar henne strax under bröstbenet, skär genom klädlagren. Så tappar flickan taget, och den slöa kniven studsar mot golvplankorna. Den är inte ens blodig. Matmodern tittar på flickan, stum för ett ögonblick. Hennes min är svårtolkad – förvåning? Beundran?

Sedan vräker Hans sig fram och knuffar kvinnan framåt, in i ugnen. Hon skriker av ursinne och smärta, vänder sig om, men faller igen. Just som Greta stänger luckan möts deras ögon igen. Mitt i smärtan har kvinnan ändå ett koncentrerat uttryck, som om hon ville säga något. Så går ugnsluckan igen och hon är borta. Syskonen står kvar och lyssnar på skriken.

Hon skriker länge, länge. Hela tiden tittar Hans mot luckan, blicken far över det tunga järnet, det stadiga låset. Han håller händerna lyfta, som för att parera ett slag. Medan skriken tystnar slappnar han av, sänker händerna, börjar le. Hela tiden tittar Greta uppmärksamt på honom.

  “Häxan är död! Nu tar vi det vi vill ha och ger oss av hem – vi är rika nu, Greta, rika!”

Hon säger ingenting, bara betraktar honom. Hans hår, så likt hennes. De feta kinderna, leendet, de lysande ögonen. Han har öppnat ugnsluckan och ler medan han ser på det brända tinget därinne.

  “Häxan är död! Allt ont är borta nu! Jag tar hand om dig, lilla syster, nu när jag är rik.”

Först nu ler hon svagt och skakar lite på huvudet. Hon lyfter handen och börjar stillsamt vrida draghjulet.

När hon stängt luckan, sopar hon golvet. Hon matar elden, hämtar vatten, sätter en gryta på spisen. Hon dukar bordet för en. Det blir stek ikväll.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *